Kristna jänkare har svårt för det mesta.
En nya animerad serie som Comdy Central har köpt av två Svenskar har mött ett vredgat motstånd innan piloten ens är klar. Serien ska tydligen handla om Jesus, guds sjunde son och detta har väckt stora protester och hot om bojkott mm. Men det är tydligen helt okej att avbilda Mohammed och alla som ogillar det är imot tryckfrihetsförordningen och har sand i kalsongerna.
Jag tycker att det borde göras en CSI-serie där Jesus och Mohammed är huvudkaraktärer, då skulle de båda fundamentalistiska fallangerna för första gången ha en gemensam front och det skulle inte finnas någon gräns för vad de skulle kunna ställa till med.
Men det är ju uppenbart att historien envisas med att upprepa sig:
http://www.youtube.com/watch?v=TqAHHhr7vmU&feature=related
Jag tycker att det borde göras en CSI-serie där Jesus och Mohammed är huvudkaraktärer, då skulle de båda fundamentalistiska fallangerna för första gången ha en gemensam front och det skulle inte finnas någon gräns för vad de skulle kunna ställa till med.
Men det är ju uppenbart att historien envisas med att upprepa sig:
http://www.youtube.com/watch?v=TqAHHhr7vmU&feature=related
Nyhetstorkan har infunnit sig.
"Extrem väder".
Detta ord har flitigt används av bland andra Aftonbladet de senaste dagarna.
Ordet skall beskriva de åskoväder som dragit in över Sverige senaste veckan. Men "extrem väder"?
Är det inte att spotta en miljon kineser i ansiktet som i denna stund har Chang Jiang på genomresa i deras vardagsrum?
Vidare anser jag att sensations tidningarnas nya infallsvinkel på meteorologi är totalt misslyckad. Kan seriöst någon bli imponerad av denna journalistik? Självklart hittar dessa tidningar på nya ord för att beskriva ett fenomen som utan dessa påhittade ord inte skulle kunna gå att skriva om, jag tänker självklart på "Tyskvärmen" och "Ryssvärmen" bland annat. RYSSVÄRME!? Varmluft som kommer från öster - Ryssvärme, va fan! Det är fan bisarrt att någon faktiskt haft timlön för att sitta och skriva detta! Förövrigt vet väl varenda människa att Ryssvärme betyder vodka, och inget annat?
Detta ord har flitigt används av bland andra Aftonbladet de senaste dagarna.
Ordet skall beskriva de åskoväder som dragit in över Sverige senaste veckan. Men "extrem väder"?
Är det inte att spotta en miljon kineser i ansiktet som i denna stund har Chang Jiang på genomresa i deras vardagsrum?
Vidare anser jag att sensations tidningarnas nya infallsvinkel på meteorologi är totalt misslyckad. Kan seriöst någon bli imponerad av denna journalistik? Självklart hittar dessa tidningar på nya ord för att beskriva ett fenomen som utan dessa påhittade ord inte skulle kunna gå att skriva om, jag tänker självklart på "Tyskvärmen" och "Ryssvärmen" bland annat. RYSSVÄRME!? Varmluft som kommer från öster - Ryssvärme, va fan! Det är fan bisarrt att någon faktiskt haft timlön för att sitta och skriva detta! Förövrigt vet väl varenda människa att Ryssvärme betyder vodka, och inget annat?
Den ena dagen är aldrig den andra lik.
Idag när jag och min kollega var på ett hembesök möttes vi av en odefinierbar stank i trapphuset.
När vi knackat på och inte fått något svar öppnade vi dörren och klev in i lägenheten, på soffan låg det ett 8-10 dagar gamalt lik. En ganska obeskrivlig känsla vill jag påstå. En blå-svart svullen, rutten föredetta människa, under vars skinn det kryper likmaskar som får hela kroppen att se ut som den rör sig...
Efter en sådan upplevelse mår man ganska ruttet...
Ovanstånde rader skrev jag 2 timmar efter vårt makabra fynd. Jag sparade det i utkastet för att kunna läsa det igen efter några dagar. Nu har det gått två dagar och overklighetsbubblan som jag gick runt i det första dygnet har spruckit och det känns som man är tillbaks på banan igen. Men det märks tydligt att ens psyke fick en knuff i sidan. Beviset på det är: den starkaste minnes bilden jag har av kroppen, är falsk eftersom jag aldrig såg kroppen ur den vinkeln, trots detta envisas mitt minne att producera denna bild minst suddig.
När vi knackat på och inte fått något svar öppnade vi dörren och klev in i lägenheten, på soffan låg det ett 8-10 dagar gamalt lik. En ganska obeskrivlig känsla vill jag påstå. En blå-svart svullen, rutten föredetta människa, under vars skinn det kryper likmaskar som får hela kroppen att se ut som den rör sig...
Efter en sådan upplevelse mår man ganska ruttet...
Ovanstånde rader skrev jag 2 timmar efter vårt makabra fynd. Jag sparade det i utkastet för att kunna läsa det igen efter några dagar. Nu har det gått två dagar och overklighetsbubblan som jag gick runt i det första dygnet har spruckit och det känns som man är tillbaks på banan igen. Men det märks tydligt att ens psyke fick en knuff i sidan. Beviset på det är: den starkaste minnes bilden jag har av kroppen, är falsk eftersom jag aldrig såg kroppen ur den vinkeln, trots detta envisas mitt minne att producera denna bild minst suddig.
Dyslexi och hur det hela startade.
Jag tror att jag var den sista personen i min kontext som upptäckte att jag hade Dyslexi
(Framöver förkortat till bonk).
Som sjuåring hade jag ju inget att jämföra med, visst alla barnen skrev klart sina berättelser jätte fort och fick gå ut och leka medans jag satt kvar i klassrummet och åt upp min andra blyertspenna. Men det räknade jag snarare som oflyt än ett problem. Jag minns påsken 1993, jag gick i ettan hade pottfrisyr och gillade lego. Vi hade två lågstadie lärarinnor som jag förmodar att man kan kalla var av den gamla skolan. Där sitter jag ensam i klassrummet och gnager på min penna medans min lärarinna uppgivet försöker få mig att skriva en kort påskhistoria om en gul kyckling. Så här i efterhand kan man ju inte annat än förmoda att hon var mer bekymrad över situationen att hennes elev inte kunde skriva än vad det penn gnagande lilla mongot mitt i mot henne var.
Det slutar iallafall med att hon tröttnar på att försöka få mig och plita ner något om den där gula kyckligen och tar istället pennan och skriver själv klart historien med mig som något slags bollplank. Jag undrar hur mycket av mitt saliv hon fick på handen av min sönder tuggade penna...? Jag blev såklart glad eftersom vi snabbt blev klara med hennes historia och jag fick gå ut och leka!
När jag började fyran blev det mode med Bonk i samband med att en lärare på min skola gick en kurs Bonkologi.
Helt plötsligt hade 6 personer i min klass Bonk och vi fick alla gå till den nyutbildade och entusiasmiska Bonk-fördriverskan. Där fick man sitta och upprepa efter henne "-Pe Be Te Je Ke Meh! He" osv. Jag har svårt att minnas om jag kände att jag gjorde framsteg, men när jag slutade sexan ansågs jag vara botad.
Frågan är om resultatet i mittfall kan falla under kategorin botad, jag stavar fortfarande som en alkoholiserad Gazelle och ibland försvinner tre av tio ord ut ur en mening vilket smyger sig förbi helt ouppmärksammat i min hjärna. Dock är jag en jävel på Alfapet mitt personliga rekord är hela 100poäng!
(Framöver förkortat till bonk).
Som sjuåring hade jag ju inget att jämföra med, visst alla barnen skrev klart sina berättelser jätte fort och fick gå ut och leka medans jag satt kvar i klassrummet och åt upp min andra blyertspenna. Men det räknade jag snarare som oflyt än ett problem. Jag minns påsken 1993, jag gick i ettan hade pottfrisyr och gillade lego. Vi hade två lågstadie lärarinnor som jag förmodar att man kan kalla var av den gamla skolan. Där sitter jag ensam i klassrummet och gnager på min penna medans min lärarinna uppgivet försöker få mig att skriva en kort påskhistoria om en gul kyckling. Så här i efterhand kan man ju inte annat än förmoda att hon var mer bekymrad över situationen att hennes elev inte kunde skriva än vad det penn gnagande lilla mongot mitt i mot henne var.
Det slutar iallafall med att hon tröttnar på att försöka få mig och plita ner något om den där gula kyckligen och tar istället pennan och skriver själv klart historien med mig som något slags bollplank. Jag undrar hur mycket av mitt saliv hon fick på handen av min sönder tuggade penna...? Jag blev såklart glad eftersom vi snabbt blev klara med hennes historia och jag fick gå ut och leka!
När jag började fyran blev det mode med Bonk i samband med att en lärare på min skola gick en kurs Bonkologi.
Helt plötsligt hade 6 personer i min klass Bonk och vi fick alla gå till den nyutbildade och entusiasmiska Bonk-fördriverskan. Där fick man sitta och upprepa efter henne "-Pe Be Te Je Ke Meh! He" osv. Jag har svårt att minnas om jag kände att jag gjorde framsteg, men när jag slutade sexan ansågs jag vara botad.
Frågan är om resultatet i mittfall kan falla under kategorin botad, jag stavar fortfarande som en alkoholiserad Gazelle och ibland försvinner tre av tio ord ut ur en mening vilket smyger sig förbi helt ouppmärksammat i min hjärna. Dock är jag en jävel på Alfapet mitt personliga rekord är hela 100poäng!